Åh vad frustrerad jag var imorse när barnen skulle äta frukost. De kunde inte sluta skratta! Jag har aldrig förut behövt vara så sträng med dem. Det slutade med att Stephanie kom ner och blev riktigt arg, men Ben slutade ändå inte och fick ställa sig i farstun. Men till och med då kunde Ben och Charlie inte låta varandra vara. De tittade på varandra och asgarvade istället för att äta sin frukost. Visst, jag föredrar att de skrattar istället för att bråka med varandra. Men när det tar en halvtimme att äta en macka är det inte lika roligt längre, särskilt inte på morgonen när man har en tid att passa. Gah...