Åh vad jag verkligen börjar inse att det är verklighet! Om två veckor åker jag hem till Sverige, där stannar jag förmodligen till februari (om jag inte skulle råka ha världens tur och hitta ett jobb tidigare) och sen börjar jag kursen på Dorset College den 22 februari. Det är mycket som ska fixas och jag börjar känna lite av den där stressen och oroligheten som jag kände innan jag skulle åka hit för att vara au pair. Skillnaden är att det är mer som står på spel nu, vilket gör att det känns jobbigt - men samtidigt känns det kul och spännande att ta en chans. Så det är blandade känslor och tankar som pågår inuti mig just nu. Nyss pratade jag dock med mamma på Skype, vilket alltid är lugnande. Åh, vad jag vill att det ska vara om två veckor nu!