Idag är grabbarna tillbaka i skolan och jag har således fått promenera fram och tillbaka till Charlies skola i vanlig ordning. Fast det var inte riktigt som vanligt - på vägen dit och tillbaka fick jag se flera bilar sladda rejält, fastna i backar och bli påputtade av snälla vandrande själar, och jag fick även bevittna en hel del bananskalshalkningar på trottoarerna (och höll även på att göra några själv). Varför skolorna var stängda igår när det bara var slask och öppna idag när det har frusit till ordentligt igen är för mig en gåta. Igår gick ju till och med de flesta bussar som de skulle. Och trots att jag nästan dubblar mina arbetstimmar när jag har grabbarna hemma en hel dag, så föredrar jag det framför att gå fram och tillbaka på isen.

För att fortsätta klaga så har Stephanies dusch gått sönder. Den har varit knäpp ända sen jag först kom hit i augusti förra året, och man har behövt rycka i slangar för att den ska starta, men nu startar den tydligen inte alls och Stephanie har tagit bort duschmunstycket så nu kan jag inte ens prova. Hennes mamma och hennes man kommer hit till helgen, och han ska ska då ta en titt på duschen och förhoppningsvis fixa skiten.
Men tills dess måste jag duscha i badkaret, vilket är hemskt för att:
1. jag hatar badkar i allmänhet, de är bara för äckliga  
2. den duschen har världens svagaste strålar, att skölja ur schampot och balsamet tar sjukt lång tid
3. eftersom det tar så lång tid så hinner varmvattnet ta slut innan man är klar

Så nu sitter jag och väntar på att vattnet ska värmas upp, ska väl vänta extra länge för att få så mycket tid i duschen som möjligt.